Kvällsaktiviteter

Jaha, ikväll blev det lite godismakeri här...först gjorde jag ju en kokoskola, som jag penslade med ljus choklad, innan jag doppade hälften i vit choklad och hälften i mörk choklad. Gjorde praliner i mina silikon hjärteformar, med ljus choklad och nougat i, och slutligen en mörk chokladkola, som ska doppas i mörk choklad även den.

Dottern F hade köpt en massa köttfärs, så jag gjorde i ordning en köttfärslimpa. Ett gott och enkelt recept: Blanda köttfärsen med en cremefraiche tomat och basilika, salt och peppar. Ner i formen (gärna silikon brödformen) och grädda i 175 grader i ca 45 min. Supersmarrigt!

I dag fick jag frågan som jag faktiskt inte vill ha av mina svärföräldrar (eller av någon annan heller): "Vad äter du då Jenny?"
Svaret blev ju förstås: "Ja, jag äter mina shakes jag" och sedan följde den där "menande Blicken" som jag HATAR vid det här laget.
Jag äter det jag äter och skit i det ni andra!
Javisst, jag kan ju inte leva på shakes resten av livet, och det GÖR jag inte heller. Men just nu och just här så trivs jag med det och vill gå ner några kilon inför den kommande helgen...är det så fel???
Jag VET att jag har lite "problem" med det här, och jag SKA ta tag i det, men just nu vill jag göra det här, och då kan jag väl få göra det? Jag är väl vuxen nog att bestämma det själv?

Det hände även en annan sak för ett tag sedan, då mina svärföräldrar kom hit...då hade svärmor köpt 4 st 200 grams chokladkakor. "En till mannen, en i var till döttrarna och en till dotterns pojkvän, och du fick ingen du" säger hon till mig??!

VARFÖR jag inte var värd att få någon framgick inte, men min hjärna registrerade det som "Ja, du är ju så fet så du ska inte äta godis"...eller så tänkte hon att jag "ändå inte äter godis" - men det kan väl JAG få avgöra??? Eller så hade hon kunna köpt något annat, ett ljus, en tidning...ja, vad skit som helst...Bara sättet hon gjorde det på tycker jag var väldigt OFÖRSKÄMT, så GÖR man bara INTE!

Och även om jag väl "struntar i det", så GÖR jag ju inte det, innerst inne, utan blev både förolämpad och sårad... :(

En annan sak är det här med att jag har ont i såret..."Hur länge ska du ha ont då?" "Ja, jag antar att det tar ett tag, för det stramar väl..." "Men har du tittat under tejpen då, så det ser bra ut?" "nej, den får jag inte lyfta på på 10 dagar" "Men varför har du ont då?"
ehhh...jag ANTAR att det är för att de skurit i mig, och jag ÄR ju inte särskilt "tålig" då det gäller smärta...och då de sa åt mig att ta det lugnt i 3-4 veckor så är det inget jag reagerar på, att jag fortfarande har ont 9 dagar efteråt.

Usch, det här blev ett riktigt klagoinlägg, men kände att jag "måste få det ur mig" och det är just sådant som jag har bloggen till - ju!

Nu ska jag släcka ner för idag och i morgon ska jag till "Thun´s" på julklappsjakt! :)

Hur svårt kan det vara???

I dag kom svärfar och svärmor hit igen, men tror ni att golvet blev klart? Näää...och imorgon har de inte tid, så nu får dottern vänta tills på fredag...jaja, hur svårt kan det vara att lägga 7 kvm golv?

Fick syn på en dödsannons i tidningen idag som jag blev väldigt ledsen över. En man som heter Allan Forss har dött...Allan har gått flera kurser för mig på Brukshundklubben och har haft "ett gott öga" till mig sedan första gången vi träffades. Nu har han "hastigt ryckts ifrån oss" och "begravningen äger rum i kretsen av de närmaste"... R.I.P ALLAN <3 <3 <3

Blev lite less på min svärmor (nähä???) redan igår. Alla som KÄNNER mig, vet väl att jag gillar att laga mat, baka mm...men, efter 20 år så har hon inte en susning om detta??? Jag nämnde igår att jag skulle blanda ihop en majonnäs till jul och får till svar:" Men VARFÖR??? VAD ska ni med majonnäs till på julbordet, och VARFÖR ska du hålla på så mycket???"
Ja...varför? Kanske för att jag tycker att det är KUL ???

I morse skyndade jag mig att baka en sats med knäckebröd INNAN hon kom, så hon inte kunde komma med några invändningar mot detta "onödiga". Visst, man KAN köpa - både majonnäs och knäckebröd, men om man tycker att det är roligt så KAN man ju också fixa eget!

Jag brukar säga att vi är från olika planeter, min svärmor och jag, och det blir bara mer och mer bevisat ju mer åren går...Till och med E.T och ALF har mer likheter med mig, än vad hon har... ;)

Nu ska jag fixa lite hamburgare till tjejerna, och pommes så klart!

Alltså...

Vem är hon, den där personen i mitten med svart t-shirt...ja, förutom en hippie på väg till maskerad alltså ;) Jo, det är ju jag...eller var jag kanske man ska skriva nu..?

Struvhjälp - någon???

Här gick jag ju och köpte mig ett struvjärn...eller, gick och gick, jag satt hemma i soffan och ropade in dem på tradera...

Fixade smeten och värmde upp oljan till 180 grader, och ja...de första 5 gick bra, men helt plötsligt vägrade smeten att liksom fastna på järnet??? Vad är det för fel? Är järnet för varmt/kallt ? Någon som vet???

Vore tacksam för svar - någon???

Golvet blev i alla fall halvfärdigt

Jaha, nu har hela dagen gått och jag har mest suttit och pratat med min svärmor idag. Jo, jag gjorde ju en laxpaj till dem, till lunch också, men i övrigt så har jag mest suttit, så ikväll borde jag inte få så ont i höften.

Hade ju funderingar på struvor, men kanske gör jag dem ikväll, vi får se...

Golvet blev bara lagt till hälften så imorgon kommer de tillbaka och förhoppningsvis fixar svärfar resten av rummet. Hoppas!

Dottern A mår lite bättre så vi får se om hon går i morgon eller om hon ska vara hemma ännu en dag...

Ha en trevlig kväll!

Lugn dag igen...

Ja, idag är det lugnt igen. Inget mer Lucia-firande eller ensemble/dans-uppträdande och vad tror ni händer? Jo, givetvis är dottern sjuk :( Antar att senaste tidens alla uppvisningar mm gjorde att hon gick på högvarv och då allt släppte, ja då kom bacillerna tillbaka...

Själv har jag slängt i en maskin med tvätt samt vikt en herrens massa tvätt som är tjejernas. I dag kommer svärfar, med svärmor i släptåg, för att lägga in ett nytt laminatgolv i dottern F´s lilla rum. Hela sju kvadrat är det :)

Själv tänker jag ta det lugnt. Hade ganska ont i går kväll så jag antar att jag "gjort för mycket" även om jag inte själv tyckte att jag gjorde så mycket. Fick mina struvjärn igår, som jag köpt på Tradera, så jag funderar på att testa att göra struvor, något som jag aldrig testat tidigare. Kan bli roligt...eller inte...vi får väl se !

10 dagar kvar till dopparedagen!!!

Kanske är dags att blogga lite här också!

Eller vad tycker ni?
I dag är det Lucia och det är en vecka sedan jag gjorde min justerings-operation av den högra höften. Vet inte hur det ser ut än, men jag hoppas det blev bra. Enligt kirurgen då godkänner inte landstinget dessa "fix-operationer" längre, utan man får vara nöjd med det man får, och vill man fixa något får man söka till en privat klinik och betala för det själv, och det är ju alltid trevligt att få höra att man haft TUR ! :)
Själva operationen gick bra, fast bedövningen tog inte, så jag kände då han började skära!!! HU ! Men efter 2 ytterligare bedövningssprutor så fungerade det. Tog ca 50 min och sedan satt jag i bilen på väg hem igen. Helt otroligt snabbt!

Nästa steg blir att operera överarmarna. Vi funderar på att låna pengar till denna operation, så jag blir "klar" någon gång.

Att man gör en fysisk vinst av att gå ner i vikt är väl alla överens om, men jag skulle vilja framhäva att det inte är så lätt Psykiskt. Alla talar om för en hur "skönt" det måste var, hur duktig man varit osv, och så känner man inte igen personen man ser i spegeln...Vem är det? Vad gör hon i min spegel? Vem stal min spegelbild?

Jag är expert på att "straffa" mig själv, och det är något jag måste ta tag i. Det är INTE guld och gröna skogar för att man går ner i vikt. Jag kräks nästan då jag läser reportage om folk som gått ner massor i vikt och som liksom berättar sin story med ett rosa skimmer runt om ... även dessa människor måste väl ha känt allt detta som jag känner? Lyckan sitter inte i kilona, den måste komma inifrån.

Hur som helst, nu är operation nr 2 avklarad och just nu handlar det bara om att läka ifrån den, så jag kan komma igång och träna (läs: BOXAS) igen!

kramiz