tisdag 17 april 2012

Utanför?

I alla år som mina döttrar gått i skolan har jag varit den "självklara klassmamman". Jag har engagerat mig i försäljningar, haft ett lager av salamikorvar/kakor/newbodykläder här hemma och varit delaktig i ALLT, även enhetsrådet. Och det beror väl på att det är "sån jag är" helt enkelt, samtidigt som jag ju varit den enda föräldern som inte jobbat hela dagarna och därför haft TID till detta - och jag tycker ju att det är kul!

Jag fortsatte även på dottern F´s högstadium och engagerade mig så mycket det nu var möjligt där (mest handlade det om att sitta med i enhetsrådet då ingen annan i klassen ville vara med)

Likaså sitter jag i enhetsrådet på dottern A´s skola...men... här har vi en klass som är ihopplockat "utifrån" och jag känner verkligen INGEN av de andra föräldrarna, inte heller känner jag igen dem sedan tidigare, då jag ju inte är uppvuxen här. Jag kan inte ens säga vilken förälder som hör ihop med vilket barn osv... Jag har varit på ALLA föräldramöten och alltid känt mig UTANFÖR... Några föräldrar är mer pådrivande än andra och då det är en "Musik-klass" är många av föräldrarna riktiga "kufar" i mina ögon sett. De flesta i dotterns klass har inga storasyskon, så det här är alltså föräldrarnas första tonåringar, och de verkar vara lite "i det blå"... Jag tog ju upp det här med rökning för 1 år sedan och de blev alldeles FÖRSKRÄCKTA: "Va´??? Tjuvrökte min dotter???"

Detta var på ett föräldramöte om ÖPP, en modell utformad i Örebro, där det i kort går ut på att föräldrna kommer överrens om (och skriver under på) att de inte ska bjuda någon under 18 på alkohol, att alkohol/droger inte ska få förekomma i ens hem osv. Jättebra, men dessa föräldrar verkade helt OVETANDES om att TONÅRINGAR faktiskt "testar" - både det ena och det andra..?

Jag har varit med på ALLA föräldramöten, och inte lärt känna någon alls, så jag är verkligen UTANFÖR i den här gruppen. Inte så att jag är utfryst eller nåt, men de släpper bara inte in en.

Jag är ju även missnöjd med den skolan, även om det nu verkar som att vi löst problemet för dottern A´s skull - men det var ju inte förrän VI tog kontakt med dem, och jag tycker att DE borde ha tagit kontakt mycket tidigare.

Jaha, och varför har jag nu uttråkat er med detta inlägg?
jo... ikväll är det ett nytt föräldramöte - ett uppföljningsmöte ang ÖPP, och jag vet helt ärligt inte om jag ska gå? Jag har absolut NOLL lust att sitta där igen, och känna mig utanför igen, och liksom få ett "kvitto" på att jag verkligen ÄR utanför...Kanske känner några av dem samma sak? Men det mår ju inte JAG bättre av...

Äsch, om jag känner mig själv så klistrar jag på mig ett leende och åker dit i alla fall, för att sedan i bilen hem ångra att jag åkte...för det är "sån jag är"...

1 kommentar:

  1. Precis likadant har jag känt på många föräldramöten. Nu har jag aldrig varit klassmamma eller liknande, men jag lyckas aldrig komma in i gruppen av föräldrar. De flesta föräldrar har till och med gått i samma klass så dom är riktigt tajta och då kliver iaf inte jag bara in och försöker ta plats. men ja jag har också gått på alla föräldramöten iaf bara för att jag tycker att det är viktigt att faktiskt gå, men sedan på vägen hem så undrar jag ofta vad jag verkligen fått ut av mötena... Usch och så säger man till sina barn att de ska "skaffa" vänner och försöka umgås, så fixar man det inte riktigt själv... Hoppas iaf att det går bra ikväll för dig. Kram

    SvaraRadera