Härlig promenad - eller ?!?

I morse beslöt jag mig för att nu får ryggen säga vad den vill: nu tar jag med mig Tuffla och går på promenad (sprickfärdiga Kajsa orkar ju inte hänga med)

Sagt och gjort, snörde på mig gympadojjorna och gick ut i det vackra vädret:

Var så himla skönt och vi tog det i lugn takt, så jag beslöt mig för att ta den riktigt långa rundan.

Liljekonvaljerna står i giv akt bland vitsipporna och väntar på sin tur...

Tuffla hittade även ett dike att bada i. Labbe som hon är...

Ja, allt var faktiskt riktigt perfekt tills...

...tills vi sprang och trasslade in oss i en sån här:

Jädrar i min låda vad han var ARG!!!

Vi steppade runt lite och jag visste inte om jag eller Tuffla skulle trampa på den, men till slut (tog säkert inte SÅ lång tid, men det kändes som en evighet) hade vi trasslat ut oss och han låg precis som på bilden och bara fräste åt oss, men då vi backade så slingrade han sig iväg (OBS! Bilden är INTE på den huggisen som vi råkade ihop med, jag hade liksom inte TID att fota, men de är ganska lika )

Jaha, då var det bara att ringa efter mannen, som kom med betapred som vi tryckte i Tuffla, ifall att hon blivit biten, och sedan blev det bil hem. Väl hemma ringde jag Albano djursjukhuset som absolut tyckte att jag skulle komma in, men då jag tvekade på om hon verkligen blivit biten ringde jag min vän, tillika veterinär, Anne, och hon tyckte inte det lät som att hon blivit biten, eftersom hon inte skrikit till och inte svullnat någonstans... efter en hel del velande hit och dit så bestämde jag mig för att hon INTE blivit biten och har sedan dess haft henne under uppsikt och hon visar INGA tecken på att må dåligt. SKÖNT !

Anne sa också att de säkerligen skulle lägga in henne med dropp över natten och jag tänkte i mitt stilla sinne: "Jaha, vad kostar det då, en LÖRDAG som denna???"

Alltså - SJÄLVKLART - hade hon visat tecken på att hon blivit biten så hade jag åkt, men när det nu inte verkar som det så kändes det lite onödigt, samtidigt som hon är väldigt åksjuk och att då åka först 8 mil in till Danderyd för att sedan läggas in... nä, det kändes inte så lockande.

Jaja, slutet gott allting gott, men nog blev vi lite omskakade, både Tuffla och jag och säkerligen även ormen.

kramiz